13 januari 2011

Nattbloggar!

Kom hem 16.00 efter att ha varit på skolan sen 08.30 imorse. När jag kom hem så starta jag datorn sen efter ett tag så blev jag så trött att jag visst råkade somna!
Vaknade upp vid 20.30 av att jag var hungrig, så jag gick till köket och gjorde nå att äta. Sen gick jag till mitt rum igen å la mig under täcket för jag frös som fan... Så åter igen råkade jag visst somna om!
Vaknade igen 00.30 å sen dess har jag varit vaken. Är hur pigg som helst å jag vet fasen inte hur jag ska orka vara på skolan imon... Lär typ somna när jag kommer hem men de e fan förbjudet!
Shit! Kom just på att jag missade min körträning idag! :o Inte bra vi som ska börja träna till våran Vår konser... En massa nya låtar också som jag inte ens hört förut:o UschUsch de här gillas inte!!!
Aja men nu när jag ändå e vaken så har jag hela dan fundera på Hur man botar kärlek?.........
Jag kom int fram till så mkt, 2kompisar till mig sa antingen Alkohol eller att jag skulle vänta tills jag hittat den rätta för då känns allting bättre!
Alkohol tror jag inte hjälper, isf bara just då man dricker å de andra kan dock vara sant! Fast när jag fick de förslaget så började jag bara skriva på en dikt, eftersom jag redan hade träffat den rätta iaf va jag trodde att jag hade gjort.... Dikten blev så här!

En saknad, en sorg, jävla massa minnen. Det finns något inom mig som aldrig någonsin försvinner. En obeskrivlig känsla, både kärlek och hat. Jag gjorde allting, men jag fick ingenting tillbaks. Nu känns det som om livet börjar gå i samma spår. Saknar livet som vi hade, men nu börjar jag förstå. Det kommer aldrig tillbaks, måste glömma det som va. Du har förändrat dig så mycket, du är inte den du var. Du är lycklig utan mig, jag ser du skrattar och du ler. Men va fan ska jag göra, jag bara fejkar mer och mer. Jag säger att jag glömt de, jo att allt e helt okej. Men fuck it, hur ska jag nånsin glömma dig. Det var du och ja för alltid, det var så de skulle va. Det var bara med dig som jag kunde må bra. Men nu är det försent, jag har förlorat allt de bra. Det enda jag har kvar är tomma ord som du sa. Jag saknar dig så mycket. har du glömt allting du sa. Det kommer alltid vara vi, alltid bara du och jag. Men mina drömmar har krossats för länge, länge sen. Jag hoppas bara att jag kan bli lycklig sen igen. Att det finns någon därute som känner som jag. Som har blivit lämnat och besviken, som kan få mig att må bra. Man ska aldrig sluta hoppas, det har ja gjort. Du är inte värd mig längre, du har spelat dina kort.Du har haft dina chanser, varför gjorde du så där? Det enda du har gjort är att slita mig isär. Jag vill berätta att jag älskar dig för alltid. Men samtidigt så vet jag, det blir aldrig vi I mina ögon har du inte längre någon makt.

Så såg den ut och alla mina vänner som varit med mig den sista tiden tror jag vet vem jag menar.... Eller egentligen tror jag också att ni vet vem jag menar, för denna person har jag nämnt några gånger på denna blog. Å jag tror faktiskt att de e den enda killen jag har nämnt här!
Aja nu ska jag försöka komma på nå att göra medans man ändå inte kan sova... Suger att alla andra sover, i vanliga fall brukar de alltid vara nån som e vaken hela natten! :o
Puss & Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar